VÄXJÖ 2024-2-19 KL. 08:45

Företagen i Kronoberg behöver bättre vägar

Av Josefin Petersson

Rekordmånga potthål och gropar i vägarna. Årets vinterväder, med snabba skiftningar från kallt till varmt, har ställt till stora problem på landets vägar. Den dåliga infrastrukturen påverkar företagens möjligheter att växa och anställa, och i förlängningen hotar det både jobb och skatteintäkter.

Företagen i Kronoberg behöver bättre vägar


Vädret kan vi inte påverka, men problemen har förvärrats av att underhållet av våra vägar och järnvägar under lång tid har försummats. Ju bättre skick vägarna är i desto mindre är risken för skador. Att vi inte vårdat den infrastruktur vi har märks nu av. När företagen i Kronoberg varje år får betygsätta infrastrukturen i sin kommun når endast 1 av länets 8 kommuner betyget godkänt.

Svenskt Näringsliv har beräknat att underhållsskulden, det vill säga den summa som i dag saknas för att återställa vägar och järnvägar till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och utan åtgärder fördubblas den skulden till år 2033.
I Svenskt Näringslivs undersökning Företagens regionala utveckling uppger 15 procent av företagen i Kronoberg att de upplever betydande tillväxthinder kopplade till dålig infrastruktur. Resultatet är extra oroande i ett exportberoende län som Kronoberg. Det är svårt för företag att växa och handla med varor och tjänster utan transporter. Trenden behöver brytas och vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser behöver rustas upp.

Den bristande infrastrukturen kan bli extra kännbar när Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar 2029. När tunneln invigs om fem år kortas avstånd och restid mellan Sverige och övriga Europa. Möjligheterna är stora, men utan tillräcklig kapacitet på vår sida av Öresund riskerar vi en flaskhals för näringslivets transporter. Det skulle inte bara påverka företag och pendlare i södra Sverige, utan också transporterna till resten av landet.
Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt.

Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla investeringar som politiken tänkt sig. Särskilt eftersom nya projekt tenderar att bli både dyrare än tänkt, och försenade.

Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att fler företag vill investera här.
Svenskt Näringsliv vill att hela det eftersatta underhållet ska återtas. På sikt blir det billigare än att hantera konsekvenserna som uppstår när underhåll inte görs i tid. Det är ren kapitalförstöring att inte vårda existerande infrastruktur.
Men Sverige behöver även våga prova nya finansierings- och genomförandeformer. Att finansiera infrastruktur med trafikintäkter eller privat kapital kan lösa upp knutar om finansiering. Det kan ge oss mer infrastruktur i tid.

Sverige har behov av en investeringsdriven tillväxt, när nu det finanspolitiska ramverket ses över finns goda möjligheter att rusta upp vår infrastruktur, det skulle ge näringslivet en rejäl skjuts framåt.