Nästan 800 nya rödlistade arter – flera hundra av dem finns i Tingsryd

Av Cornelia Nilsson

TINGSRYD. Antalet rödlistade arter har ökat med ungefär 800 fler arter jämfört med den förra listan från 2020. Totalt är det 5217 arter i årets Rödlista. Ordförande i Naturskyddsföreningen i Tingsryd, Markus Mörlund ser allt färre av vissa arter i Tingsryds kommun.

– Jag är orolig för många arter i och runt omkring Tingsryds kommun. Som exempelvis järpe och andra skogsfåglar vars livsmiljöer blir allt mer sällsynta, säger han.

Listan på rödlistade arter tas fram av Artdatabanken vart femte år och är en vetenskaplig bedömning av arters risk att dö ut i Sverige. Den är ett verktyg för att förstå hur vår biologiska mångfald mår. Och den mår allt sämre, även om man samtidigt kan se lite hopp.

I Tingsryds kommun finns ett stort antal rödlistade arter, särskilt kopplade till våra skogar, våtmarker och sjöar.

– Det handlar om flera hundra arter. Exempel på arter som förekommer i våra marker är olika hotade lavar, mossor, insekter knutna till gammal skog samt fåglar som minskar i odlingslandskapet. Men även lo och fladdermöss är i behov av "gammelskog", säger Markus Mörlund, ordförande i Naturskyddsföreningen i Tingsryd.

De arter som är beroende av gammal, orörd skog, till exempel vedlevande insekter och vissa lavar är starkt kopplade till Tingsryds lokala natur och fungerar som indikatorer på hur väl ekosystemen mår.

– Med stor glädje ska nämnas att uttern, som tidigare varit rödlistad, nu fått en annan livskraft och den ökar även här i Tingsryd.

I fjol hade kommunen flera kullar både i Åsnen och Mörrumsån men även i och omkring de mindre vattendrag.

– Bland annat var det en hona med 2 ungar som uppehöll sig i Sandsjön, strax nordost om Konga. Men däremot minskar vår allas stjärtvippande lilla vårtecken, sädesärlan, vilka har blivit betydligt färre senaste åren.

Ökningen av rödlistade arter beror främst på att livsmiljöer försvinner eller försämras. I Sverige handlar det mycket om modernt skogsbruk, exploatering av mark, utdikning av våtmarker och ett allt mer intensivt jordbruk. Men även till stor del igenväxning av öppna marker.

–I Tingsryd ser vi mycket marker som växer igen, gamla beteshagar som inte längre betas blir till risiga snår. För många arter innebär det att deras livsmiljöer fragmenteras eller helt försvinner.

Samtidigt görs det insatser lokalt. Det handlar om fler naturreservat, frivilliga avsättningar i skogsbruket, restaurering av våtmarker och engagemang från både föreningar och privatpersoner. Naturskyddsföreningen arbetar också med att sprida kunskap, påverka beslutsfattare och delta i lokala naturvårdsprojekt.

– Ett exempel är det stora vattenprojekt som Tingsryds kommun är en del av, Improve aquatic life.

Att bevara arter är avgörande eftersom varje art spelar en roll i ekosystemet.

–Förlorar vi arter riskerar vi att hela system rubbas, vilket i förlängningen inte minst påverkar oss människor genom till exempel sämre pollinering, sämre vattenkvalitet och minskad motståndskraft mot klimatförändringar. Biologisk mångfald är helt enkelt en förutsättning för fungerande natur och ett hållbart samhälle, avslutar han.

Cornelia Nilsson