Krympande barnkullar och fler äldre – kommunen står inför ekonomiska utmaningar

Av Cornelia Nilsson

TINGSRYD. Hur ser kommunens ekonomi ut och vad innebär befolkningsutvecklingen för framtidens välfärd? Det var huvudfrågor under Tingsryds kommuns budgetdagar, som avslutades den 24 april i Parken i Urshult.

Efter flera år med relativt stabilt ekonomiskt läge går kommunen nu mot en tuffare period med vikande invånarantal och stora investeringsbehov. Det påverkar årets budgetarbete, som just nu är inne i den politiska beredningen.

Politikerna arbetar med att ta fram budgetförslag och Daniel Gustafsson, ekonomichef på Tingsryds kommun, har varit en av arrangörerna under budgetdagarna i april. Tillsammans med kommunorganisationen har han arbetat med att ta fram bra underlag inför budgetbeslutet den 16 juni. Något som diskuterades var hur demografin i kommunen, alltså hur befolkningen, dess storlek, sammansättning och förändring ser ut.

Barnkullarna minskar och det påverkar allt från förskolan till gymnasieskolan. Samtidigt blir befolkningen äldre, vilket ökar trycket på äldreomsorgen. Kommunen står nu inför flera utmaningar.

– Vi ser att antalet födda barn minskar, både nu och i prognoserna framåt. Det påverkar våra verksamheter på flera sätt. Dels blir det svårare att upprätthålla kvaliteten på våra enheter inom förskola och skola, och dels blir kostnaden högre per elev samtidigt som kommunens intäkter sjunker, säger Daniel Gustafsson, ekonomichef i Tingsryds kommun.

När det föds färre barn i en kommun märks det inte direkt, effekten kommer stegvis. Först påverkas förskolan, och därefter grundskolan. På lång sikt syns de minskade barnkullarna även i gymnasieskolan.

Den andra delen av den demografiska utvecklingen är att antalet äldre ökar.

– Det innebär att behoven inom äldreomsorgen kommer att öka, och det ställer krav på ökade resurser i den verksamheten. Det är en utveckling som inte är unik för vår kommun, utan delas av många kommuner i Sverige, säger Daniel Gustafsson.

Samtidigt som barnkullarna krymper och äldreandelen växer, minskar också kommunens totala invånarantal och det blir allt svårare att få intäkterna att räcka till om trenden fortsätter i samma riktning. Det kan få flera konsekvenser. Dels påverkas skatteintäkterna negativt, färre invånare betyder mindre pengar till kommunens verksamheter. Det blir också färre personer i arbetsför ålder, vilket gör det svårare att säkra kompetensförsörjningen för både kommunen och det lokala näringslivet.

När kommunen arbetar med budgeten är det inte bara lokala faktorer som spelar in, den ekonomiska utvecklingen i hela landet är avgörande. Budgeten baseras bland annat på prognoser från till exempel Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. I höstas pekade prognoserna på en konjunkturåterhämtning under början av 2025. Men utvecklingen i omvärlden har gjort att man nu tvingas skjuta fram den bedömningen, vilket påverkar kommunens skatteintäkter.

Under budgetdagarna har också kommunens nämnder lyft fram sina behov inför nästa budgetår.

Fokus under april låg just på att samla in och analysera dessa underlag. Nästa steg blir att politikerna formulerar ett samlat budgetförslag, ett arbete som kulminerar när fullmäktige sammanträder den 16 juni och fattar beslut om nästa års budget.

Cornelia Nilsson