Av Cornelia Nilsson
YTTRE KÄLLEHULT. I Yttre Källehult ringlar en stig genom skogen, förbi vatten, lövträd och död ved som sjuder av liv. Blåsippor och vitsippor breder ut sig där det för några år sedan mest var kalt och nedhugget. Här har skogsägaren Lennart Thuresson avsatt mark och skapat en två kilometer lång skogs- och vattenslinga med vandringsstråk.
För två år sedan blev Kronobergs läns första Vattendemoslinga klar. När Lennart Thuresson tog över skogsområdet 2018 var bilden av skogen en helt annan än nu.
– Det var nerhugget och ingen hänsyn var tagen direkt. Växtligheten var sparsam, säger han.
Efter hans åtgärder har blåsippor blivit vanligare, ljusinsläpp har förändrat växtligheten och lövträden har ökat. Död ved lämnas kvar för att skapa livsmiljöer för insekter, mossor och fåglar som hackspettar.
– Det kommer mycket fågel till exempel hackspetter där död ved finns i olika stadier. Och det är inte bara fåglar och insekter, utan även mossor, lavar och svampar som gynnas.
Han lyfter också förekomsten av signalarter som grön sköldmossa och vikten av variation i skogen för att skapa livsutrymme för många arter.
Lennart utvecklade den två kilometer långa slingan tillsammans med Södra Skogsägarna, driven av sitt intresse för skog och vatten. Längs vägen som rör sig på Lennarts och grannens mark finns flera informationsskyltar. Det första stoppet är vid ett dike som löper genom skogen. I stället för att maximera avvattningen har Thuresson valt att balansera naturvärden med egen produktion.
– Jag kunde sänkt diket mer för att öka produktionen, men här är det som en våtmark. Det står vatten långt upp, även torra somrar.
Samma mark rymmer alltså både produktion och naturhänsyn. Det är just den kombinationen Lennart Thuresson vill att fler ska förstå är en avvägning för varje skogsägare.
Skogen är en del av en pågående samhällsdebatt om klimat och naturvård, där skogsägare ofta hamnar i kläm, menar han och tycker att bilden av svenskt skogsbruk ofta blir förenklad i debatten.
– Debatten har pågått i flera år, den blir bara viktigare. Men vi skogsägare hamnar ofta i kläm. Å ena sidan ska vi avverka, å andra sidan förväntas skogen lösa klimatfrågan. Det är ingen enkel balans.
– I diskussionerna i sociala medier visas också en generaliserad bild av att vi bara har granskog. Men börjar man titta lite noggrannare har vi här till exempel elva olika sorters lövträd.
För honom är mångfalden bland privata skogsägare en styrka.
– Så länge vi är många enskilda skogsägare blir det en mångfald. Vi tänker olika, är i olika faser i livet och sköter skogen på olika sätt och just det skapar variationen i naturen.
Just förståelsen för skogsbruket är något han återkommer till. Han menar att politiker ofta saknar insikt i hur skogen faktiskt sköts i praktiken.
– Jag tror den kunskapen är väldigt begränsad. Man ser bilder och debattinlägg, men inte hur vi verkligen jobbar.
Efter en stunds promenad öppnar skogen upp sig mot en sjö. Där ligger ett träd som har ramlat. Han sätter sig på stocken och öppnar en burk med sockriga kringlor och häller upp lite kaffe.
– Stigen är väldigt uppskattad av byborna som går sin dagliga promenad här. Jag kombinerar både natur- och sociala värden, därför hålls vissa partier öppna, just för att tillgängligheten och upplevelsen ska finnas kvar.
Det märks att Lennart är stolt över sin skog. Han hade kunnat prata om naturvård i flera timmar till. Slingan är ett exempel på hur skog kan brukas med hänsyn och ett sätt att lyfta fram natur- och biotopsvård.
Cornelia Nilsson

Slingan används flitigt av bybor och besökare som vill uppleva naturen och få en inblick i skogsbruk. Foto: Cornelia Nilsson

Lennart Thuresson har skapat en skogs- och vattenslinga i Yttre Källehult som delvis följer en sjö och används av bybor för dagliga promenader. Det har blivit en plats där natur- och sociala värden möts. Foto: Cornelia Nilsson

Där det tidigare var kalt och nedhugget växer nu blåsippor, vitsippor och fler lövträd. Ett resultat av förändrad skogsskötsel. Foto: Cornelia Nilsson

Vid ett av stoppen rinner ett dike genom skogen. Här har Lennart Thuresson valt att bevara vatten i stället för att maximera produktionen. Foto: Cornelia Nilsson
