Kalorihetsen - och att bli av med övervikt för alltid - del 1 av 2

Av Hans Nilsson

Kalorier. Vad är det, och varför är det så viktigt för viktbalans?
Hetsen kring att vara i form är större än någonsin, ändå ökar övervikten lavinartat. Detta ämne täckte jag förra gången jag skrev för Lokaltidningen.
Idag ska jag ge mig syn på varför samhället ser ut som det gör, och vad jag tror är lösningen på övervikt och fetma.

Första gången jag hörde ”en gång tjock, alltid tjock” så kunde jag aldrig i min vildaste fantasi tänka mig att det praktiskt taget är så.
Många som tar tag i sin viktresa går upp alla kilon och mer därtill på väldigt kort tid, det vet vi redan, och man pratar generellt om att det bara är 5 procent som lyckas med sina viktresor utan att gå upp sina kilon (eller ännu mer).
De få som lyckas är de som lär sig kontrollera och hantera sina begär.
”En gång tjock, alltid tjock”- uttrycket bottnar i att man:
1. inte kan bli av med etablerade fettceller när de väl har skapats, och att
2. tömda fettceller efter viktnedgång utsöndrar hormoner, bland annat ”ghrelin” som ökar begäret för att återigen fylla fettcellerna med energi, alltså kalorier.
Med andra ord kan du inte styra detta om du inte har kunskap och redskap för att kontrollera ditt intag.
Men varför uppstår viktproblemen från första början?
Utan att slänga sig med termer som ingen förstår, så ska vi först försöka förklara vad just ”kalorier” är.
Vi börjar med det enkla. Kalorier är en måttenhet för energi, och energi (kalorier) får vi i oss från maten vi äter. Kroppen kommer på ett eller annat sätt använda energin och förbruka den som rörelse eller upprätthålla kroppens alla funktioner såsom hjärtslag och de inre organens funktioner och så vidare.

Om vi får ett överskott på energi, så lagras kalorierna i bland annat våra fettceller. Inlagringen av energi funkar ungefär som ett batteri. Den lagrade energin kan användas tills senare om vi skulle råka ut för kaloriunderskott under längre tid, och då frigörs energi från våra fettceller.
På detta sätt klarar vi oss utan mat under en ganska lång tid utan att dö av energiförlust.
Problemet i vår del av världen är att vi har ett överflöd av tillgång till kalorität mat precis runt hörnet, när vi vill, i vilka kvantiteter vi vill.
Vi är dessutom designade för att vara de extrema överlevarna för att främja energibalans, eller ett till och med energiöverskott så att vi överlever den tuffa vintern, eller årstiderna då mat inte finns tillgänglig. Men nu finns den alltid tillgänglig.

Dock är kroppen, om den funkar som den ska, väldigt duktig på att ta hand om kraftiga överskott eller underskott av substanser på egen hand. Äter du till exempel mer under helgen äter du i regel mindre under vardagarna.
Ett annat exempel är ”kilot man går upp under semestern”, det där kilot kan kroppen eventuellt komma att återställa helt av sig självt. Kroppen strävar alltid efter balanser, det så vi funkar.
Däremot är det alltid lättare att addera energi (kalorier och därav fett) till kroppen, än att göra sig av med den.
Så det där kilot under semestern är inte problemet alltså? Vad är det då?
Jo - när det osunda levernet är slut och magen putar ut mer än vanligt, man är trött och känner sig allmänt degig i kroppen och man känner sig ”fläskig och lat”, vad gör man i regel då?
Man inleder någon form av diet eller försöker på egen hand ta fram ett enkelt sätt att komma i form på. Man äter mindre, och tränar mer. Gemene man förstår att man måste äta mindre och röra på sig mer för att tappa vikt, och det är helt korrekt. Men, vad sker egentligen vid en sådan process?
Det kommer jag täcka i nästa del av Lokaltidningen. Kom ihåg från denna del att du är designat för att lagra energi, och att kalorier är en måttenhet för energi.

Ett steg i taget, en lärdom åt gången, skynda långsamt och kunskap och förståelse kommer bli ditt största vapen i viktresan du har framför dig, eller att behålla vikten du blivit av med.

THOM ANDERSSONkrönikör om hälsa, kost och träning