”Helt plötsligt är det semesterdags”
Av Hans Nilsson
Marie Björkman, krönikör. Foto: Pressbild
Hela våren har svischat förbi i en rasande fart trots förvirring och osäkerhet kring pandemin.
Helt plötsligt är det semesterdags, något som jag tacksamt tar emot med öppen famn men samtidigt undrar jag hur det gick till, vad hände, hur kan tiden gå så fort, stämmer det verkligen att det redan är sommar och vad är och innefattar semester för er? I år ser den kanske annorlunda ut jämfört med hur det brukar vara? Oavsett så är den efterlängtad mer än någonsin.
Jag behöver personligen komma hemifrån för att riktigt kunna koppla av, och gärna så snart inpå semestern som det bara går.
Min avkoppling spenderar jag helst och allra bäst med närhet till havet. För mig har havet en avkopplande och lugnade effekt. När jag känner doften av tång tar jag djupa andetag och fyller mina lungor med havsluft för att sedan andas ut och sprida ro i kroppen.
Om jag är på hemmaplan en länge tid så är det oavsiktligt städ, tvätt och diverse andra projekt som hamnar i fokus. Dessa sysslor måste självklart också skötas och det finns många fördelar med att ”hemestra” i sin egen stad men jag uppskattar enormt mycket att få komma iväg och glömma dem och allt annat för en stund.
I motsats till min pappa som är hemmakär och trivs som allra bäst med att pyssla i trädgården, fixa till huset eller meka med en moped, motorcykel eller veteranbil i verkstaden. Hemma där allt är som vanligt, där trivs han som allra bäst och visst är det härligt att vi alla är olika.
Att få vakna utan väckarklockans signaler, tyst snöra på sig träningsskorna för att inte väcka någon, möta dagen med en promenad eller löprunda och sedan äta en lång frukost utomhus och känna solens strålar.
Att få göra goda sallader av färska primörer och bär, äta glass i stora lass, grilla fiskpaket och dricka ett krispigt glas bubbel.
Att få sitta på en solvarm klippa, se båtarna passera på havet och höra vågornas kluckande.
Att få höra barnen tjuta av skratt i vattnet, plocka snäckor på stranden för att i sedan sitta stilla på bryggkanten och förväntansfullt meta krabbor.
Att få göra spontana utflykter, dra iväg utan mål och ta dagen som den kommer.
Att få ligga kvar i sängen hela dagen, äta mat och kolla film och nynna till musiken som går på repeat i högtalarna (ni som känner mig vet att jag nog aldrig kommer att göra det men vetskapen om att möjligheten finns är tillfredsställande nog).
Att få umgås med vänner och familj, prata om härliga minnen, skratta tills magen gör ont och se på soluppgången tillsammans.
Att få pausa både arbetsdatorn och mobilen en stund, glömma tid, datum och rum, släppa på alla måsten och låta veckodagarna flyta samman, det är semester för mig.
Marie Björkmankrönikör