Så stor lägenhet har 25-åringarna i Alvesta råd med att köpa

Av Josefin Petersson

ALVESTA. Unga vuxna har svårt att komma in på bostadsmarknaden. En genomsnittlig 25-årings ekonomi räcker till 5,9 kvadratmeter i Växjö. I Alvesta är samma siffra 16,4 kvadratmeter. Det visar Riksbyggens kvadratmeterindex, som kartlägger hur mycket bostad unga faktiskt har råd med i landets kommuner.

Riksbyggens kvadratmeterindex är en del av initiativet Visning av verkligheten, som synliggör gapet mellan unga vuxnas bostadsdrömmar och den ekonomiska verkligheten de möter och verkligheten är trång.

I Kronobergs län varierar möjligheten på hur stor bostad en genomsnittlig 25-årings ekonomi räcker till. I Växjö handlar det om 5,9 kvadratmeter, i Ljungby 13,3 kvadratmeter, i Älmhult 13,6 kvadratmeter och i Alvesta 16,4 kvadratmeter. Inte helt oväntat blir 25-åringarnas bostad minst i Stockholm, 1,9 kvadratmeter. I andra änden av skalan återfinns Filipstad där samma siffra är 83,4 kvadratmeter.

Siffrorna från indexet speglas i en ny undersökning från Riksbyggen, genomförd av Kantar Sifo bland 1 099 personer i åldern 18–34 år. Den visar att bostadsmarknaden sätter tydliga spår i unga vuxnas liv, var tredje person i åldern 18–24 år bor fortfarande hemma hos en förälder, bland 25–34-åringar som bor hemma uppger nästan varannan att ekonomin är det främsta skälet.

– Undersökningen bekräftar det vi länge sett, bostadsmarknaden har blivit en klassfråga. Har du föräldrar med kapital kan du köpa bostad. Har du det inte står du utanför, oavsett hur hårt du jobbar eller hur mycket du sparar. Det är inte rimligt, och det kräver politiska lösningar, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen.

Bostadsfrågan handlar inte bara om tak över huvudet. När unga inte kan etablera sig på bostadsmarknaden påverkas arbetsmarknaden, rörligheten i samhället och människors framtidstro.

– Vi möter unga som gör allt rätt, utbildar sig, arbetar och sparar pengar. Ändå räcker det inte för att få en egen bostad. När allt fler hänvisas till osäkra andrahandskontrakt eller tvingas till ofrivilligt hemmaboende är det ett tecken på att bostadsmarknaden inte fungerar som den ska, säger Klara Eklund, förbundsordförande för jagvillhabostad.nu.

Josefin Petersson