Birgitta Thulin firar tio år som lokalhistorisk författare

Av Josefin Petersson

ALVESTA. Birgitta Thulin har släppt en historisk roman om året sedan 2014 och firar i år tioårsjubileum som lokalhistorisk författare med sin tionde roman, … där änglarna sjunger. Det är ännu en historisk roman, som denna gång handlar om en ärkebiskop, ett klosterbygge, en munk och en trälinna.

Birgitta Thulins tionde historiska roman … där änglarna sjunger handlar om den mäktige, välkände och framgångsrike ärkebiskopen i Lund säger helt omotiverat upp sig från sitt höga ämbete. Han anger inget skäl och inte ens hans gode vän, påven i Rom, lyckas övertala honom att stanna kvar. Tiden är runt 1220 och provinsen Skåne är en del av det danska riket. Ärkebiskopen drar sig tillbaka till Ivön i Ivösjön i nordöstra Skåne där hans släkt äger jordegendomar. Här isolerar han sig från omvärlden. Varför? Ingen vet, inte ens påven får veta orsaken.

Den franske prästmunken fader Leo blir av påven utsedd till att bli samtalspartner åt ärkebiskopen, en välmenande gest och ett tack för lång och trogen tjänst i den katolska kyrkan. Fader Leo tillhör premonstratensorden och kommer till nordöstra Skåne samtidigt som ett nytt kloster håller på att byggas i Bäckaskog och kan därifrån med båt lätt ta sig ut till ärkebiskopen på Ivön. Vid det första mötet avslöjar ärkebiskopen att han lider av spetälskan, Guds strängaste straff. Fader Leo tvekar inte, han stannar.

Bygget av Bäckaskogs kloster och en planerad stor valvkyrka tar tid, ibland saknas kunnigt arbetsfolk och ibland är abboten och de tyska byggmästarna oense. Utanför det blivande klostret finns kvinnolängan med ett tjugotal trälinnor som syr och väver bonader och gobelänger som ska pryda det nya klostret och kyrkan. Ledare för verksamheten är den svarthåriga, vackra trälinnan Ester. En fransk prästmunk som avlagt celibatlöftet inför Gud och en vacker, konstnärlig trälinna. Hur löser ärkebiskopen problemet?

– Jag har fortsatt genom alla år för att läsarna uppskattar mina böcker, varje år när jag skrivit en ny bok får jag samtal och mail där de undrar när nästa roman kommer. I dessa tider sägs det att ingen läser och det går inte att sälja böcker, det känner jag är tvärtom. I början tänkte jag, jag provar och så får vi se, tio år senare har det blivit lika många romaner, på ett sätt känns det märkligt att det blivit så. Det roligaste är att det även är ungdomar som läser mina romaner, mycket av det tror jag hänger ihop med det är mer än bara historia, man får följa mina huvudpersoner som lever historien, så på ett sätt kan man säga att man får historien gratis, berättar Birgitta Thulin.

Romanen …där änglarna sjunger är helt fristående, men det är den femte om området kring Ivösjön, totalt har det blivit fem romaner som utspelar sig i Skåne och fem romaner som utspelar sig i Kronoberg. På frågan om det blir en 11:e bok 2025 är hon lite tveksam, men ingenting är omöjligt.

– På ett sätt känner jag mig nöjd med de tio romanerna jag skrivit, samtidigt som det också känns kittlande att börja på något nytt. Varje gång så lever jag mig in i historien och blir nästan en del av dem i böckerna, det blir som att jag lever i en annan värld. Det är också det som jag tror mina läsare uppskattar, att även läsarna känner det och blir en del av berättelsen. Om jag hittar ett bra ämne som jag fastnar för kanske det blir en till, på ett sätt har romanerna blivit en del av mitt liv. Jag har inte skrivit om mellankrigstiden i Sverige, många läsare vill också ha en uppföljare till Familjerna och Längtan, i så fall blir det en sjätte bok runt Ivösjön och då känns det som jag även borde skriva en till om området häromkring. Någon sa faktiskt till mig att jag borde skriva om Bergkvara på 1300-talet. Det sägs samtidigt att man också ska sluta när man är på topp, så vi får se vad 2025 bär med sig, avslutar Birgitta Thulin.

Josefin Petersson