Vidingehem satsar på smarta miljöhus med AI-teknik

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Avfall lämnas ofta på fel plats i miljöhusen. Men nu hoppas kommunala bostadsbolaget Vidingehem att man med hjälp av AI-teknik ska utveckla smartare miljöhus som gör vardagen och avfallshanteringen lite enklare.

Orsaken till projektet är att avfall ofta lämnas på fel plats i miljöhusen. Trots tydliga instruktioner har nedskräpning och felsortering länge varit ett problem.

När avfall hamnar på golvet eller grovsopor dumpas i miljörummen skapar det otrygghet och irritation bland hyresgästerna.

Dessutom innebär det merarbete och onödiga kostnader för Vidingehem.

Så den här satsningen är välkommen på Vidingehem.

Den bygger på en idé som växt fram på Vidingehem och som har belönats med ett utvecklingsstöd på 150 000 kronor genom DigIT Hub och Växjö Linneus Science park.

Med stöd av AI ska man skapa renare, tryggare och mer välfungerande miljöhus för alla hyresgäster.

Satsningen ska också bidra till ökad återvinning och minskad klimatpåverkan.

Wexnet har varit teknisk partner i pilotprojektet. Ihop med dem har lösningen testats i skarpt läge i flera miljöhus.

Det syftade till att testa hur AI-baserade sensorer kan upptäcka när föremål lämnas på fel plats.

Nu går arbetet vidare efter pilotprojekt som ansågs lyckat, och flera miljöhus kommer att utrustas med AI-teknik.

Tekniken reagerar inte på människor, utan bara på objekt.

Bildmaterialet hanteras med strikt integritetsskydd enligt gällande lagstiftning.

- Nu ser vi hur AI faktiskt hjälper oss att hålla ordning och skapa en trevligare miljö för både hyresgäster och personal, säger Morgan Horn, verksamhetsutvecklare på Vidingehem.

På Vidingem vill man att hyresgäster ska känna att miljöhusen är en trygg och välordnad plats.

- Den här tekniken hjälper oss att skapa bättre förutsättningar för det. Det handlar om att värna miljön, arbetsmiljön och hyresgästernas vardag, säger Fatmir Isa, fastighetschef på Vidingehem.

Projektet DigIT Hub Sweden och det stöd på 150 00 kronor som ges i projektet finansieras av Europeiska unionen, Vinnova, Region Kronoberg, Region Skåne och Region Blekinge.

Hans Nilsson