Oro i fredsrörelsen för svenska kärnvapen

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Den 6 augusti var det 80 år sedan atombomben fälldes över Hiroshima i Japan. En dag som fredsrörelsen uppmärksammade i Växjö med tal, musik och ljusbåtsceremoni. Nu finns det en oro för svenska kärnvapenplaner igen.
- Den här dagen betyder väldigt mycket för fredsrörelsen, särskilt nu när en del tycker att Sverige ska skaffa kärnvapen, säger Annika Karlsson Ströberg, ordförande i IKFF Växjö.

Atombombningen av Hiroshima den 6 augusti 1945, under andra världskriget, och Nagasaki tre dagar senare ödelade de japanska städerna och satte skräck i hela mänskligheten.

Runt 200 000 människor dödades av bombernas konsekvenser.

Hiroshimadagen den 6 augusti är en dag då man hedrar offren för denna händelse.

Men det är även en dag då fredsrörelsen reflekterar över farorna med kärnvapen och för att arbeta för en kärnvapenfri värld.

I onsdags den 6 augusti vid 19-tiden samlades den lokala fredsrörelsen i Kronoberg på Café Fontaine vid Vattentorget i Växjö för en manifestation mot kärnvapen.

Annika Karlsson Ströberg, ordförande i IKFF Växjö (Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet) inledde med ett kort anförande.

Läkaren Bengt Järhult från Ryd höll huvudtalet. - Vi är glada för att han ville det. Han är med i Svenska Läkare Mot Kärnvapen, säger Annika Karlsson Ströberg.

Det bjöds också på musik med sångaren och gitarristen Mats Sturesson, poesiläsning av Tina Persson och fredssånger av Sångjuntan från Uppidinge kommun.

Sist på kvällen när mörkret börjat falla väntade en ljusbåtceremoni vid Växjösjön.

- Vi hade gjort ett 70-tal pappersbåtar som vi satte ut i sjön. Det är origami, och en japansk tradition med ljusbåtar den 6 augusti för att hedra offren, berättar Annika Karlsson Ströberg.

På 1950-talet under kalla kriget hade Sverige omfattande planer på att producera kärnvapenladdningar.

Redan 1945 hade svensk kärnvapenforskning kommit igång.

Dåvarande statsminister Tage Erlander och försvarsministern Torsten Nilsson i den socialdemokratiska regeringen var för att Sverige skulle ha kärnvapen.

Men det socialdemokratiska kvinnoförbundet under ledning av Inga Thorsson startade ett starkt motstånd mot kärnvapenplanerna.

Flera kulturpersonligheter och kända akademiker gick också samman i Aktionsgruppen mot svensk atombomb (AMSA).

När Sverige 1968 skrev under icke-spridningsavtalet förpliktigade man sig att inte skaffa kärnvapen och det blev den definitiva slutpunkten för de svenska kärnvapenplanerna.

Men nu har de svenska kärnvapenplanerna förts på tal igen.

Bland annat av Johan Wennström, fil.dr i statsvetenskap och gästforskare vid Försvarshögskolan. Han har gått ut i en debattartikel i Expressen med att en svensk atombomb skulle visa att vi inte låter oss ägas av stormakterna.

Partiledarna i M, KD och L har sagt att de är öppna för att ingå i ett franskt kärnvapenparaply, som president Emmanuel Macron har föreslagit.

Även Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är öppen för att Sverige kan ta fram egna kärnvapen, enligt en intervju i Göteborgs-Posten.

Men det vore hemskt med svenska kärnvapen, menar Annika Karlsson Ströberg. Det kan förstås inte fredsrörelsen gå med på.

- Det är flera som hävdar att Sverige behöver kärnvapen igen. Man försöker invagga oss i att kärnvapen är avskräckning mot hot,

- I fredsrörelsen är vi oroliga och arga. Det är så farligt med kärnvapen att det ska inte förekomma alls, tycker Annika Karlsson Ströberg.

De länder som har kärnvapen idag är USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea.

- Inga stater alls skulle ha kärnvapen. Genom att stöda de krafter som verkar för fred i de här länderna och med internationella överenskommelser skulle man kunna stoppa kärnvapen helt, tror Annika Karlsson Ströberg.

Arrangörer var Café Fontaine, ICAN, Svenska Freds Kronoberg,

Hans nilsson