De tränar för livet på Idrottskliniken

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Träning är bra för cancerpatienter - det har några män i 70-80-årsåldern i Växjö med prostatacancer tagit fasta på.
Sedan två år tränar de tillsammans två gånger i veckan på Idrottskliniken. Det har gett en bättre fysik och dessutom har de fått nya vänner.
- Jag känner mig piggare och starkare än på många år, och det är tack vare träningen, säger Bengt Karlsson.

Kirurgkliniken på lasarettet i Växjö erbjuder remiss till träning på Idrottskliniken Rehab för patienter med prostatacancer.

Den hormonbehandling man genomgår om man har avancerad prostatacancer som spridits till skelettet tar hårt på skelettet och försvagar det.

Men med hjälp av träning stärks muskulaturen, och det motverkar följderna av påverkan på skelettet.

- Det är en dansk studie som visar det, och den visar även att man förlänger livet, säger Anna Schönbeck, sjukgymnast på Idrottskliniken Rehab.

Hon och hennes kollegor Sofie Pettersson och Lena Ravelli leder tre träningsgrupper med ett 15-tal män i 70-80-årsåldern som har drabbats av prostatacancer.

Lokaltidningen träffade sex av dessa nyligen: Krister Bengtsson, Lars-Olow Holmgren, Bengt Karlsson, Larsgöran Sellgren, Pär Granström och Thomas Olsson.

Två av dem har levt med prostatacancer sedan 2008 och en sedan 2004.

Fem av dem har avancerad tumörsjukdom och har opererats eller strålbehandlats och behandlas nu med hormoner eller cytostatika.

De började träna med sjukgymnasterna på Idrottskliniken 2022.

Alla har fått individuella program av sjukgymnasterna. De har hela tiden tränat efter sin egen förmåga och form för dagen.

De första 12 träningstillfällena gick på högkostnadsskyddet. Men efter att det inte gällde längre har de här sex herrarna fortsatt att träna på egen hand och på egen bekostnad två gånger i veckan. De kör ett pass på en timme varje gång.

Nästan ingen av dem hade tränat på gym tidigare eller ens idrottat som vuxen. Möjligen spelat lite golf.

Men deras erfarenheter av den här träningen är enbart positiv.

- Man blir mindre trött tack vare träningen och man tappar inte så mycket av muskelstyrkan, säger Krister Bengtsson.

- Jag var tveksam först till att gå på gym och träna. Det var min fru som peppade mig och fick mig att göra det, säger Larsgöran Sellgren.

- Den medicin man får är väldigt stark, men med träningen känner man sig vid bättre vigör och svarar bättre på behandlingen, lägger Lars-Olow Holmgren till.

Men det handlar inte bara om den fysiska träningen. Den sociala biten och att ha någon att dela sin sjukdom med är lika viktig.

- När vi är här och tränar pratar vi mycket med varandra och frågar hur det är. Vi har börjat umgås utanför träningen också, så vi har fått nya vänner, berättar Krister Bengtsson.

- Våra anhöriga kan tröttna på att höra oss prata om sjukdomen. Men vi sitter ju i samma båt och kan dela erfarenheter och uppmuntra varandra och ge varandra råd, förklarar Krister Bengtsson.

hans nilsson

Krister Bengtsson och Lars-Olow Holmgren och sjukgymnasten Sofie Pettersson, Foto: Hans Nilsson

Larsgöran Sellgren och Pär Granström i träning. Foto: Hans Nilsson

Thomas Olsson och Bengt Karlsson kör hårt. Foto: Hans Nilsson

Träning är bra för alla cancerpatienter
- Det ger hög funktionsstatus och ökad livskvalitet, ger bättre prognos, man svarar bättre på behandling, det är mindre risk för biverkningar.
- Behandling med hormoner och cytostatika medför nedsatt styrka och ork med följd att muskler och skellet blir försvagat.
- Det ger minskad risk för återfall.
- Förbättrad överlevnad.