Så här ser S och M på otryggheten bland ungdomar

Av Josefin Petersson

ALVESTA. I samband med att nattvandring.nu vill ta ett omtag kring en nattvandringsgrupp i Alvesta, passade vi på att fråga Per Ribacke (S), kommunstyrelsens ordförande och Claudia Crowley Sörensson (M), andre vice ordförande i kommunstyrelsen hur de ser på otryggheten i Alvesta bland ungdomar.

1. Anser ni att det finns en otrygghet bland ungdomar i Alvesta?

– Ja det gör det, men hur stor den är är svårt att säga, säger Per Ribacke (S).

– Ja, det finns ungdomar i Alvesta som upplever otrygghet, även om många också har en trygg vardag. För oss handlar trygghet ytterst om frihet, friheten att vara sig själv, att röra sig fritt och att våga drömma om framtiden. Vi vet att en lyckad skolgång och möjligheten till arbete är två av de starkaste skyddsfaktorerna för unga. När framtidstron brister, då växer otryggheten, säger Claudia Crowley Sörensson (M).

2. Vilka är, enligt er, de största orsakerna till otrygghet bland unga i Alvesta?

– Enligt ungdomarna är segregationen en bidragande orsak. Vi hade unga kommunutvecklare i somras som körde en enkät om tryggheten där detta framkom, säger Per Ribacke (S).

– Otrygghet bland unga har ofta flera orsaker. Brist på vuxennärvaro, psykisk ohälsa och otrygga skolmiljöer spelar roll, men också socioekonomiska faktorer som trångboddhet, arbetslöshet och långvarigt bidragsberoende. För vissa unga handlar otrygghet också om att leva med hedersnormer som begränsar deras frihet, särskilt flickors. När unga inte själva får forma sina liv, välja vänner eller framtid, då skapas en djup och tyst otrygghet som samhället måste våga se, säger Claudia Crowley Sörensson (M).

3. Hur vill ni arbeta för att stärka tryggheten i hela kommunen, både i tätort och på landsbygden?

– Vill börja med att säga att generellt är tryggheten enligt trygghetsundersökningen polisen gör tillsammans med kommunen hög i kommunen. Vi arbetar kontinuerligt med bland annat ”områdesagrupper” vi försöker stärka föreningslivet samt så försöker vi tillskapa olika mötesplatser, säger Per Ribacke (S).

– Trygghetsarbetet måste omfatta hela kommunen och bygga på både förebyggande insatser och tydlig närvaro. Med den nya socialtjänstlagen finns bättre möjligheter att arbeta tidigt och nära barn och familjer, innan problemen växer sig stora. Samtidigt behöver vi bryta utanförskapet genom att minska arbetslösheten och stärka arbetslinjen. Ett samhälle där fler vuxna arbetar, mår bättre och är närvarande för sina barn är också ett tryggare samhälle, säger Claudia Crowley Sörensson (M).

4. Hur ser ni på nattvandringens roll i det lokala trygghetsarbetet?

– Alla sätt att möta medborgarna är positivt på sätt och vis. Sedan kan jag från egen del tycka att det är bättre att tillskapa aktiviteter för ungdomar med trygga vuxna som bra förebilder, säger Per Ribacke (S).

– Nattvandring är ett mycket viktigt komplement i trygghetsarbetet. Närvarande vuxna skapar lugn, bygger relationer och visar att samhället bryr sig. Ofta är det samma engagerade vuxna som finns i föreningslivet , människor som redan har ungas förtroende och som gör skillnad långt bortom en enskild kväll. För många unga är det avgörande att möta vuxna som ser dem, lyssnar och bryr sig, ibland räcker det för att någon ska känna sig mindre ensam och mer trygg, säger Claudia Crowley Sörensson (M).

5. Hur arbetar kommunen i dag för att förebygga att unga hamnar i riskzon, socialt eller kriminellt?

– Det är en komplex fråga som kräver ett långt svar, men vi har ett bra samarbete mellan skola, socialtjänst, kultur och fritid och polisen, säger Per Ribacke (S).

6. Hur tycker ni att kommunen bör arbeta med frivilligkrafter, så som nattvandring, för att öka tryggheten?

– Kommunen ska vara en tydlig och närvarande partner till frivilligkrafter. Civilsamhällets engagemang är ovärderligt, men frivilliga ska aldrig stå ensamma. Med stöd, samordning, utbildning och i nära samverkan med kommunen via till exempel skola och socialtjänst kan frivilliga bli en stark del av det förebyggande trygghetsarbetet, säger Claudia Crowley Sörensson (M).

7. Vad ser ni som nästa steg i att bygga ett långsiktigt trygghetsarbete i Alvesta?

– Det handlar om att vara uthållig och arbeta strukturerat. Bygga vidare på vår välfärden, se till att fler kommer i arbete och se till att våra barn och unga klarar skolan är väl exempel på saker som är viktiga, säger Per Ribacke (S).

8. Vad skulle ni göra annorlunda i arbetet med trygghet för ungdomar?

– Vi skulle ta ett tydligare helhetsgrepp. En lyckad skolgång skulle prioriteras som den viktigaste trygghetsinsatsen. Vi skulle fullt ut använda den nya socialtjänstlagens möjligheter till tidiga insatser, stärka skolsociala team och arbeta mer offensivt med familjestöd. Samtidigt skulle vi tydligt stå upp för varje barns rätt till frihet och aldrig acceptera hedersnormer som begränsar unga människors liv. Vi skulle också satsa mer på föreningslivet och en aktiv, meningsfull fritid. Idrott, kultur och ideellt engagemang ger gemenskap, trygga vuxna förebilder och tillhörighet, sådant som skyddar unga från utanförskap. Att minska arbetslösheten och bryta bidragsberoende är också avgörande, eftersom arbete skapar stabilitet, förebilder och framtidstro. Trygghet byggs med hjärta, ansvar och mod att agera i tid. Trygghet kräver ledarskap, ansvar och mod att ta tag i problemen innan de växer, säger Claudia Crowley Sörensson (M).

Josefin Petersson