Rottne i framkant med klimakteriemottagning

Av Cornelia Nilsson

ROTTNE. I maj i år öppnade den nya Klimakteriemottagningen i Rottne och på bara några månader har mottagningen blivit ett efterlängtat stöd för kvinnor med klimakteriebesvär. Samtalen är känslofyllda, tacksamheten stor och behovet av kunskap betydligt större än någon anade när dörrarna slog upp.

När distriktssköterskan Ulrika Berglund Hagström och barnmorskan Karin Jönsson i vintras fick möjlighet att starta ett förbättringsprojekt på vårdcentralen i Rottne, var valet självklart.

Efter utbildningar och planering kunde de i maj ta emot sina första patienter. Sedan dess har mottagningen haft fullt upp.

– Intresset har varit jättestort. Det finns de kvinnor som har listat om sig hit för att få hjälp, berättar Karin Jönsson.

Rottne vårdcentral tar bara emot patienter som är listade där, och de betonar att alla vårdcentraler borde kunna erbjuda hjälp vid klimakteriebesvär.

– Enligt Socialstyrelsens riktlinjer är det primärvårdens ansvar att identifiera och behandla klimakteriebesvär i ett tidigt skede, säger Karin.

Trots stoltheten över satsningen i Rottne ser Karin och Ulrika att skillnaderna i kunskap mellan vårdcentraler är stora.

– Det finns ett kunskapshål ute i primärvården. Man har helt enkelt inte brytt sig så mycket om ämnet tidigare. Nu möter vi kvinnor som är pålästa och ställer krav, det sätter press på vårdcentralerna och vi måste kunna möta dem med rätt kunskap, säger Karin.

Karin och Ulrika ser ljust på framtiden. Intresset för ämnet växer, och allt fler medier tar upp ämnet kring klimakteriet.

– Förr var det tabu. Nu vågar kvinnor prata om sexlust, humör, ork och identitet. Vi tror att vår mottagning kommer precis i rätt tid.

– Det här är ett gyllene tillfälle att bryta tabun och vända den negativa trenden. Vi behöver öppna upp för samtal, skapa mer acceptans och ökad förståelse även hos arbetsgivare, särskilt inom kvinnodominerade yrken, säger Ulrika Berglund Hagström.

En sak som överraskat både Ulrika och Karin är hur många yngre kvinnor som har sökt hjälp. Flera av patienterna är bara i 40-årsåldern, vissa till och med under.

– Vi hade inte väntat oss att så många skulle vara så unga. En del är bara 39 år. Det visar hur medvetna kvinnor har blivit, mycket tack vare medier och sociala plattformar där det pratas mer om förklimakteriet, säger Ulrika.

Men trots det riskerar bristen på kunskap att få konsekvenser.

– Många kvinnor blir sjukskrivna i onödan. Det handlar inte om utmattningssyndrom, utan om svåra klimakteriebesvär där kvinnorna behöver rätt hjälp, inte bara vila, säger Karin Jönsson.

De flesta kvinnor som söker hjälp beskriver en stark känsla av att ha tappat bort sig själva.

– Den vanligaste kommentaren är just: ”Jag känner inte igen mig själv.” Det handlar om trötthet, stresskänslighet, hjärndimma, viktuppgång, oro och tappad lust – till livet, till jobbet, till relationer, säger Ulrika.

När kroppen går in i klimakteriet minskar produktionen av de kvinnliga hormonerna östrogen, progesteron och testosteron, vilket påverkar hela kroppen.

Östrogen är kroppens drivkraft, det som ger lust och energi, men när nivåerna sjunker i klimakteriet kan livslusten falna och symtomen liknar både sorg och depression. När progesteronet sjunker blir många mer stresskänsliga och oroliga, och minskat testosteron kan leda till trötthet, svagare muskler och minskad sexlust.

Samtalen med patienter kan vara långa, ibland tunga. Många gråter. Men kvinnorna beskriver också lättnaden över att någon lyssnar och förklarar vad som faktiskt händer i kroppen.

Att en vårdcentral på landsbygden ligger i framkant är något de är stolta över.

– Vi ser det som en spetskompetens för lilla Rottne. Vi hoppas att vi kan bidra till att fler vårdcentraler tar efter, vilket skulle kännas jätteroligt, säger Karin.

Cornelia Nilsson