Krönika: Samarbete ger positiv effekt

Av Josefin Petersson

Vi är många som drivs av att prestera på högsta nivå när det gäller såväl arbete som idrott. Vår strävan efter det perfekta som ger avtryck inför oss själva och andra kan verkligen ge tillfredsställelse. Tyvärr så tror jag vi ibland glömmer bort det grundläggande arbetet som behövs för att tillsammans kunna prestera på topp.

Jag har spelat fotboll i många år, slutade när jag var 34 år gammal. Under min karriär fick jag med mig många erfarenheter som jag haft nytta av vidare i livet. Jag minns speciellt en av mina målvaktstränare, Mikael som alltid pratade om att höja lägstanivån och fokusera långsiktigt. Han menade att de flesta målvakter kan göra kanonräddningar vid enstaka tillfällen men alltför ofta göra enkla misstag. Som 23-åring var det till en början lite svårt att ta in hans filosofi. Det var ju min egen kortsiktiga prestation som var viktigast. Över tid började jag mer förstå vad han egentligen menade och hur det har påverkat mig vidare i livet.

Våra träningar handlade inte om det spektakulära. Fokus lades på styrka, koordination, smidighet, repetition och eftertanke. Vi pratade mycket om varför vi gjorde vissa övningar och vad vi skulle uppnå med våra träningar som sedan skulle omsättas när vi spelade match. Han behandlade oss målvakter annorlunda mot övriga spelare, vilket givetvis var hans roll. Efter matcherna reflekterade vi över vad som hade varit bra eller mindre bra. Det var inte kanonräddningarna vi pratade om utan förmågan att styra spelet, placeringen i målet och kommunikationen med de övriga i laget som oftast fällde avgörandet till vår fördel. Enkelhet och samverkan med medspelarna premierades verkligen.

På en vanlig arbetsplats finns det många likheter med exempelvis ett fotbollslag. Även här finns det flera positioner som kräver olika egenskaper och samverkan från medarbetarna för att skapa gemensam framgång. Min erfarenhet är dock att man inte alltid tränar eller följer upp det vardagliga, långsiktiga och enkla på samma sätt som Mikael gjorde under min fotbollskarriär. Ofta premieras och uppmuntras extraordinära prestationer inför övriga kollegor. Vi är nog flera som har varit på olika ”awards” där priser delats ut på årliga evenemang till bästa säljaren eller till den som dragit in den största affären utan att reflektera över vilka övriga medspelare som tränat och presterat i det dolda.

Visst hade det varit upplyftande om man i högre grad också premierade och följde upp fler prestationer och roller som dagligen krävs för att en organisation skall fungera? Medarbetaren som konterar perfekt, den kluriga vaktmästaren, den flexibla undersköterskan, lokalvårdaren som får allt att skina eller receptionisten med grym servicenivå.

Mats Ekenstamkrönikör